"Skönhet kan vara som en guldring i näsan på en gris"

Anybody och Bokmalen tar upp "vackra människor" i sina bloggar. Min gamle mattelärare uttryckte det så här till en kvinnlig elev som var alltför upptagen av sitt yttre:

"Skönhet kan vara som en guldring i näsan på en gris"

Föremålet för hans kommentar tog det som en komplimang...

Men inre skönhet består och gör att det som kanske i en första anblick verkar fult, blir till något som bara är lite annorlunda och personligt. Det som vid första anblicken är skönhet, blir till något som försvinner när det inre kommer fram och blir till reklamkampanj, bra eller dålig produkt - det utvisar tid och praktik. Men det inre kommer alltid fram om kontakten bara är tio minuter.

Temat har väl ofta kommit att skildras i litteraturen - 'Skönheten och odjuret', 'Ringaren i Notre Dame' m.fl.

Nu har jag turen att vara ihop med någon som är både vacker på insidan och utsidan och jag undrar om jag är odjuret?